{"id":58,"date":"2020-12-05T05:30:00","date_gmt":"2020-12-05T05:30:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.firstsoft.se\/?p=58"},"modified":"2024-04-14T12:58:53","modified_gmt":"2024-04-14T12:58:53","slug":"vad-ar-en-doman","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.firstsoft.se\/vad-ar-en-doman\/","title":{"rendered":"Vad \u00e4r en dom\u00e4n?"},"content":{"rendered":"<p>En dom\u00e4n, eller ett dom\u00e4nnamn som man ofta s\u00e4ger, \u00e4r den unika adress du skriver in f\u00f6r att n\u00e5 en viss sida p\u00e5 internet, till exempel <a href=\"https:\/\/www.google.com\/\">www.google.com<\/a>. De flesta av oss \u00e4r v\u00e4l bekanta med ordet, men f\u00e4rre reflekterar \u00f6ver vad som faktiskt sker i bakgrunden varje g\u00e5ng vi skriver in ett dom\u00e4nnamn i webbl\u00e4saren. Varje namn \u00e4r n\u00e4mligen kopplat till en IP-adress \u2013 det vill s\u00e4ga en kod best\u00e5ende av siffror och punkter, till exempel 123.456.78.91 \u2013 som hj\u00e4lper datorer och servrar att kommunicera.<\/p>\n<p><img style=\"float: right;\" src=\"https:\/\/www.firstsoft.se\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/vad_ar_en_doman_2.png\" alt=\"Vad \u00e4r en dom\u00e4n?\" width=\"300\" \/>Dom\u00e4nnamn \u00e5 andra sidan \u00e4r skrivna p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00f6r dem enkla att l\u00e4sa och komma ih\u00e5g f\u00f6r m\u00e4nniskor. De best\u00e5r av minst tv\u00e5 delar: dom\u00e4nnamn och en toppdom\u00e4n. I exemplet &#8221;www.firstsoft.se&#8221; \u00e4r dom\u00e4nnamnet &#8221;firstsoft&#8221; och toppdom\u00e4nen &#8221;.se&#8221;. Du har s\u00e4kert redan noterat att varje land har sin egen toppdom\u00e4n (ccTLD), till exempel .dk eller .es. D\u00e4rtill finns generiska varianter som .org eller .net (men var p\u00e5 din vakt om din organisations toppdom\u00e4n slutar p\u00e5 .eu \u2013 du riskerar att f\u00f6rlora din dom\u00e4n p\u00e5 grund av Brexit!).<\/p>\n<h2>Dom\u00e4nnamnssystemet (DNS)<\/h2>\n<p>Dom\u00e4nnamnet och dess tillh\u00f6rande <a href=\"https:\/\/whatismyipaddress.com\/ip-address\">IP-adress<\/a> \u00e4r sammankopplade av det s\u00e5 kallade Dom\u00e4nnamnssystemet eller Domain Name System (DNS). N\u00e4r du skriver in ett dom\u00e4nnamn i webbl\u00e4saren \u00f6vers\u00e4tter DNS:en det textbaserade namnet till den sifferkombination som datorer och servrar f\u00f6rst\u00e5r \u2013 detta kallas f\u00f6r DNS-uppslagning. Enkelt f\u00f6rklarat best\u00e5r DNS-systemet av en m\u00e4ngd servrar som h\u00e5ller reda p\u00e5 dom\u00e4nnamn. N\u00e4r du f\u00f6rs\u00f6ker n\u00e5 en hemsida via en dom\u00e4n g\u00f6rs en uppslagning, och om DNS-servern k\u00e4nner till sidan svarar den genom att skicka din webbl\u00e4sare till r\u00e4tt IP-adress.<\/p>\n<h2>S\u00e5 skaffar (och beh\u00e5ller) du en egen dom\u00e4n<\/h2>\n<p>Vilka regler som g\u00e4ller f\u00f6r varje lands toppdom\u00e4ner varierar, men vem som helst kan registrera ett generiskt dom\u00e4nnamn f\u00f6rutsatt att ingen annan \u00e4ger den. Detta g\u00f6r du enkelt via ett ombud som i m\u00e5nga fall \u00e4ven erbjuder webbhotell, det vill s\u00e4ga tj\u00e4nsten d\u00e4r du lagrar och presenterar din hemsida f\u00f6r bes\u00f6karna. N\u00e4r du v\u00e4l registrerat dom\u00e4nen kommer du att beh\u00f6va f\u00f6rnya den kontinuerligt f\u00f6r att f\u00e5 beh\u00e5lla den. Ha detta i \u00e5tanke om du k\u00f6pt eller planerar att k\u00f6pa en dom\u00e4n! Tips: <a href=\"https:\/\/www.webblogik.se\/\">webblogik.se<\/a> har en bra guide f\u00f6r hur du k\u00f6per dom\u00e4nnamn och webbhotell.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>En dom\u00e4n, eller ett dom\u00e4nnamn som man ofta s\u00e4ger, \u00e4r den unika adress du skriver in f\u00f6r att n\u00e5 en viss sida p\u00e5 internet, till exempel www.google.com. De flesta av oss \u00e4r v\u00e4l bekanta med ordet, men f\u00e4rre reflekterar \u00f6ver vad som faktiskt sker i bakgrunden varje g\u00e5ng vi skriver in ett dom\u00e4nnamn i webbl\u00e4saren. [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1244,"featured_media":57,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.firstsoft.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/58"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.firstsoft.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.firstsoft.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.firstsoft.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1244"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.firstsoft.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=58"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.firstsoft.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/58\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":67,"href":"https:\/\/www.firstsoft.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/58\/revisions\/67"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.firstsoft.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/57"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.firstsoft.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=58"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.firstsoft.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=58"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.firstsoft.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=58"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}